Lustigkurren på Sophiahemmet

Idag kom min man hem efter att ha varit borta sen i tisdags morgon. Vi träffades på centralen och åkte till Sophiahemmet. Det är en stor fin gammal byggnad där de bevarat det gamla och fina. Svårt att tro att de gjorde IVF därinne. När vi väntat 10-15 minuter kom läkare Claes Gottlieb och hälsade på oss och sa nåt lustigt, som gjorde att både jag och min man förstod att han var en riktigt lustigkurre. Han började med att ställa några vanliga frågor om vad vi gör etc. Han frågade om vi försökt tajma in sexlivet, och vi svarade "ja". "Hur då?" undrade han då. Hur vi har sex eller...? Vårt svar "vi kör varannan dag från mensens slut" gav honom ingen chans att ge oss några pekpinnar. Däremot hoppades han att jag inte tempade längre eller kissade på sticka. Vi ljög. Jag tempar. Men jag vet ju vad han menar. Han pratade om våra journaler från Oktavia. Allt var normalt. Min mans spermaprov som jag var orolig för var bara bra. Alla mina värden var bra. Allt såg bra ut. Så ville han veta längd och vikt. Han räknade ut mitt BMI, "perfekt" var hans kommentar.

Sen ville han kolla om mina äggstockar var så fina som jag sa. Jag trodde inte att han skulle gör ultraljud så jag blev lite paff. Tog av mig kläderna och klättrade upp i gynstolen. Högt upp var den! Helt annat mot Oktavia där den är låg och läkaren dämpar belysningen för att göra det trivsamt. Äggstockarna såg bra ut, livmodern var fin och han upptäckte att jag ätit pergo. En blåsa var sprickfärdig och en var 17 mm. Slemhinnan var 8 mm. Jag har haft bättre men han tyckte det var bra.

Sen var det dags för min man att undersökas. Ingen annan läkare har gjort det tidigare. Testiklarna kollades med ultraljud och såg bara fina ut. Det visste ju jag redan... men nu har vi en läkares utlåtande på det oxå. Sen var det dags för fingret upp i ändan. Då kunde jag knappt hålla mig för skratt och var tvungen att titta bort. Det såg bra ut där oxå... :-)

Jag ställde alla mina frågor om TPO-ak och han förklarade att det inte fanns något samband mellan högt antal TPO-ak och missfall. Det visade bara att jag haft en Hashimoto - inflammation mot sköldkörteln. Dessa TPO-ak finns bara mot min sköldkörtel, inte någon annan stans i kroppen. Det tyckte jag var riktigt bra. Sen kan det ju vara något som det inte forskats om så att de inte vet allt än. Men jag väljer att lita på honom och min läkare på Oktavia. Claes tyckte att jag skulle sluta läsa så mycket på internet... "ta en lång paus nu" sa han när jag gick. Från läsandet och intenet alltså.

Han menade att våra chanser är att på fem år så har vi 80% chans att bli gravida. Jag tror den är större. Vi är inte oförklarligt barnlösa. Det finns en förklaring. Hypothyreos.

Det bästa var nog att han sa att kunde sätta sin hatt på att jag kommer föda ett barn eller flera. Hans doktorhatt. "Då kommer jag tillbaka när jag är 45 år så kan du äta upp den då, ifall det inte blev några barn", svarade jag. "Det går bra för då är jag så gammal och gaggig att jag inte märker att det är hatten jag äter" skrattade läkaren. Han var en riktig skämtnisse.

Jag hade förväntat mig att det skulle dras igång värsta grejen, att läkaren skulle föreslå insemination på en gång. Men han tyckte att vi kunde fundera och höra av oss när vi bestämt oss för vad vi ville göra. Han var ju ganska övertygad om att vi skulle lyckas hemma. "Kanske ikväll". Vi har säkrat denna ÄL. Jag tror jag hade den ikväll faktiskt. Får se imorgon på tempen.

Vi kör på med vår plan. Det blir inte någon insemination. Bara en kur pergo till, sen IVF.