Uppdämda känslor

Tack tingeling och salvia för era kommentarer!

Jag ringde till kliniken idag och berättade att jag plussat och den underbara sköterskan frågade hur jag mådde. Jag började gråta och kunde inte prata på ett tag... jag tror salvia har rätt, att jag släpper fram jobbiga känslor nu som jag inte orkat känna förut. Tidigare tänkte jag att bara jag blir gravid så löser det sig, men nu är jag där och det har inte löst sig. Jag går i min bubbla av oro och orkar inte se annat. Jag som ville leva livet! Vara glad, bekymmersfri. Fast då ska man nog ge upp det här med barn...

Sköterskan sa oxå att det nu är ungefär 10% chans att få missfall, det är alltså 90% som inte får det. Då borde jag väl kunna få höra till den stora majoriteten denna gången!

Det moler i magen, brösten ömmar, flytningar har jag, trött som stryk... så nog har jag symtom. Fast jag är bara i vecka 4+4, eller 4+6 idag. Enligt min uträkning går jag in i vecka 6 imorgon. Långa dagar och långa veckor ligger framför mig nu. Snart kommer min man hem och vi ska göra potatismos och falukorv. Jag har dille på korv.